@dumpsterdivan som vill stoppa matsvinnet

Dumpstring kommer från engelskans dumpster diving, alltså att dyka ner i en container efter det som andra har slängt. Det kan ses som en olaglig handling (som Klimatklubben så klart tar avstånd från).
Vi har pratat med en person som har valt att dumpstra – ändå.

 Hej @dumpsterdivan. När började du dumpstra?
– Jag började dumpstra helt spontant efter en biokväll med maken. Vi hade sett ett TV-program om matsvinn och blev nyfikna på om det slängdes något på vår ort. 

Varför dumpstrar du?
– När jag insåg vilka sjuka mängder som ligger i tunnorna där jag bor, och att det förmodligen är standard över hela landet, var jag tvungen att försöka göra något. Tonvis med tjänlig mat slängs för att ansvaret för varornas kvalité flyttas från producent till butik när varan når sitt bäst före datum. Jag började ta bilder på allt vi hittade för att synliggöra hur mycket som slängs, och startade @Dumpsterdivan för att ha en kanal för det. Nu har jag och maken även startat en podd som heter #viärmaträddarna där vi samtalar om svinn- och hållbarhetsfrågor för att hitta ännu en kanal att lyfta vad som slängs. Förhoppningen är att det kan förändra konsumenters – men framför allt butikers, storköks och producenters – sätt att tänka kring den tjänliga mat som slängs. 

Vad brukar du hitta?
– Det är till viss del varierande men flera varor återkommer nästan alltid. Färskvaror som mjölk, grädde, yoghurt, fil, kvarg, dessertostar, ibland hårdostar. Frukt och grönt som banan, paprika, passionsfrukt, tomat, gurka, sallad, flera sorters kål, zucchini, melon. Men även citrus som clementin, apelsin, citron, lime samt olika typer av lök. Vi hittar också mycket kött, men vi har valt att bara äta viltkött eller kött från bönder vi vet har en bra djurhållning. Ofta är det de bästa typerna av kött – kravmärkta, ekologiska och fina bitar – som slängs. Godis och kakor slängs säckvis på grund av utgångsdatum eller att exempelvis chokladkakor brutits på mitten trots att förpackningen är hel.

Vad är det sjukaste du hittat?
– Säckar med choklad, chips och godispåsar. Eller den gången vi hittade 13 kilo russin. Eller 30 förpackningar med kaffekapslar. Eller 90 ägg. Eller när vi hittade 6 kilo ris som hade gått ut. Listan är tyvärr lång.

Gör du en olaglig handling?
– Det är svårdefinierat. Ännu finns inga prejudicerande domar som säger att dumpstring är olagligt. Det har alltså inte prövats i rätten. Om det skulle vara olagligt skulle det troligen rubriceras som "egenmäktigt förfarande" i brottsbalkens 8 kapitel 8 §. Men för att veta behöver domstolen pröva handlingen. Stöld kan det inte vara eftersom att inte alla rekvisit uppfylls. Mer specifikt gör jag ingen ekonomisk skada om inte det jag tar har ett uppenbart stort andrahandsvärde som exempelvis koppar eller liknande. För mig handlar det om att fråga mig själv om jag känner att jag kan rättfärdiga min handling trots den juridiska gråzonen, vilket jag kan. Det är mer värt för mig att visa svinnet och ta hand om maten än det är att jag eventuellt trotsar lagen.

Vad är det största problemet du ser?
– Tre saker. Förpackningar är det första. Frukt och grönt som förpackas tillsammans i nät eller lådor slängs så fort en blir dålig. Det betyder att i ett nät med 20 clementiner där en är dålig slängs alltså 19 bra. Det är mycket som förpackas tillsammans: paprika, avokado, svamp, morot, citron, apelsin, clementin, lime, tomat, ja, listan kan göras lång. En anledning är givetvis att det är smidigt för butiken att hantera. Men det är problematiskt att det inte anses vara kostnadseffektivt att öppna förpackningen och sälja de bra produkterna. Dessutom säljer butiken mer om de inte säljer i lösvikt. Det andra problemet är att butiker hela tiden "måste" ha alla varor i lager. Det innebär att mat kommer att slängas. Det tredje problemet är att producenter inte kan sälja allt de producerar. Det tydligaste exemplet jag hittat är morötter. De är indelade i klasser. Klass 1 innebär i princip att moroten måste kunna skalas i ett drag och vara lätta att förpacka tillsammans. Annars blir den klass 2. Klass 2 morötter ger i princip ingen vinst till producenten. För att den ser fel ut. Detsamma gäller knasiga produkter som krokiga gurkor och knöliga tomater. Dessutom chockeras jag över hur vi privatpersoner har skyldigheter om att sortera våra avfall medan butiker och storkök verkar kunna arbeta runt. Ytterst få tycks sortera avfall. Ofta ligger maten tillsammans med glas, metall och plast i en enda röra.

Hur önskade du att mathanteringen såg ut? Lagar? Regleringar?
– Jag har som mål att lagstiftningen ska förändras. Jag önskar såklart att ingen producerad mat eller pryl som är god nog att använda – ska slängas. Vad det gäller prylar ser jag inget hinder för det. Det svåra där är att lågprisbutiker inte tjänar på att spara produkter till nästa gång det bli jul exempelvis. Istället hamnar saker i containern. När det gäller mat är det svårare. Här finns olika regleringar som gör att svinnhantaringen ser ut som den gör. Dessa tror jag är svåra att förändra. Jag arbetar tillsammans med några andra på att ta fram ett upprop till politiker med lagförslag om att göra det dyrt att kasta. Förhoppningen är att vinstrivande företag som matbutiker och storkök kommer att anpassa sig för att behålla sin vinst. Jag hoppas också att samhället kan börja uppmärksamma de företag som väljer att skänka mat till välgörande ändamål, som en typ av good will istället fr att slänga. Jag tror att det kan generera att andra företag tar efter.

Klimatklubben .se