Parul Sharma, människorättsjurist och hållbarhetsexpert

Vad är det för samhällsomställningar som behövs för att vi ska nå hållbarhetsmålen satta av FN, agenda 2030?
– För att ens kunna stabilisera uppvärmningen till 1,5 grader, har vi konsumenter och producenter en utgångspunkt där vi har mindre än 10 år kvar om vi fortsätter släppa ut som i dag. Hela världen måste drastiskt öka tempot och de kommande tio åren blir helt avgörande för mänsklighetens historia.

– Det händer mycket positivt på elsidan, med elcyklar och elenergi. Men jag upplever att regeringen inte vågar ta upp problem som rör infrastruktur, stålindustrin, plastens påverkan och jordbrukssektorn. En kalori på vårt matbord motsvarar 6 kalorier i fossil energi.

Vad är Sveriges största utmaning just nu?
Sveriges största utmaning är enligt många utredningar hållbar produktion och konsumtionen. Våra rådande konsumtionsmönster har en allt mer negativ inverkan på människors hälsa, klimatet och miljön, både nationellt och globalt på grund av den stora andelen importerade varor och produkter som konsumeras här.

Hållbar konsumtion och produktion är det mål inom Agenda2030 där Sverige ligger sämst till. De svenska konsumtionsbaserade utsläppen, sett till både inhemska och importerade produkter och tjänster, är jämförelsevis höga per capita och fortsätter att öka.

Börja med julhandeln 2018!
Hushållen står för två tredjedelar av alla konsumtionsrelaterade utsläpp av växthusgaser, och offentlig konsumtion för en tredjedel. Den största andelen av de privata konsumtionsutsläppen kommer från livsmedel, främst kött, samt transporter och boende. Om varje svensk konsument tänker till nu – kan vi bara här komma långt. Exempelvis kan vi alla tänka till inför den kommande julhandeln 2018. Fortsätter köpa vi massa postorder från Kina, köper vi massa plast, oekologiskt, och utan koll på hur prylar produceras i andra länder, ja då har vi ett problem som består.

Vilka insatser efterfrågar du från politiskt håll?
– Handelsministern, finansmarknadsministern, miljöministern och näringsministern måste tillsammans ta ett krafttag och utifrån ett holistiskt hållbarhetsperspektiv våga diskutera en ny ekonomisk modell som inte grundas på ålderdomliga tillväxtmodeller.

Vad borde politikerna prata mer om?
– Man har glömt att adressera den utbredda rädslan för främlingsfientligheten i vårt samhälle. Jag tror att större delen av det svenska folket suktar efter politiker som är tydliga i sin ideologi och det ser vi inte mycket av i regeringen som varit eller de politiker som kommer utgöra nya regeringar närmast i Sverige. Sverige har 180 så kallade utanförskapsområden, och för att få ett hållbart samhälle behöver vi alla vara med i hållbarhetsrörelsen. Det går inte att en minoritet eller en elit försöker rädda världshaven, och majoriteten står och tittar på. Detta i sig är inte hållbart.

Klimatklubben .se